Alla inlägg den 23 oktober 2008

Av Anders - 23 oktober 2008 22:57

Promenerade i eftermiddag med relativt nya vännen Kommunist-Johanna. Sparkade löv i Humlegården, strosade över Blasieholmen, bumpade fram genom Gamla stan (medan Trollet ägnade sig åt röstexperiment i vagnen, skakande som en gammal Muhammad Ali på kullerstenarna), fikade på ett av alla "här-är-ditt-kaffe-i-en-pappmugg-drick-upp-och-gå-nån-gång"-ställen på puckeln och skildes åt vid Södra station.


Två timmars intensivt prat om allt möjligt, högt och lågt, privat och politiskt, skuttande mellan ämnen så att vi ibland måste backa ett par hack för att vi inte var klara med det vi just lämnade. Kommunist-Johanna och jag är samtalskompatibla. Vi har flyt. Med en del människor är det sådär. Med till exempel Loppan eller Snaran eller Ola går det fort och snärtigt och man tappar inte en tråd. Det är samtal man fan skulle kunna sälja på flaska.


Med andra får man bara inte till det. Just nu gäller det till exempel en av fröknarna på Öppna förskolan. Det är inte en personkemi-grej egentligen, för jag tycker hon är trevlig. Det är nåt med rytm tror jag. Vi börjar prata samtidigt, tystnar samtidigt, börjar om samtidigt. Vi tror att den andre har slutat innan den har det, vi missförstår, vi hackar. Det haltar. Det haltar sorgligt, samtalet, fast man vill så väl så väl. Och man får ont i käkarna av att le.



Av Anders - 23 oktober 2008 22:38

Fått fint mail med rapport från Ida om gårdagens premiär. Tydligen gick det riktigt bra, och dom ska ha skålat för "min fina pjäs och dom karaktärer dom fått äran att fylla" efteråt. Känns lite som om nån har läst min blogg...


Också fått ytterligare nåt facebook-tillrop från nån som var där. "Var på premiären. Tack!", typ. Men sånt vet man aldrig hur man ska ta. Kan betyda allt från "jag är så tagen att jag inte vet vad jag ska säga" till "ju mindre jag säger ju mindre märks det hur mycket jag avskydde det".


Det där med att tacka för en föreställning är en hel vetenskap. Konstigt att vi som hela tiden blir granskade, bedömda och recenserade för det vi gör har så illa svårt att vara raka mot varandra. Eller också är det precis därför. Eftersom alla andra sågar och petar och avråder och kritiserar så är det vår skyldighet att plussa varandra - oavsett.


-Bästa jag har sett är bra.

-Du är ett jävla geni är också bra.

-Jag är helt tagen är alldeles utmärkt.

-Jättefin föreställning är ett gränsfall. Ju fler ord man hakar på efteråt desto värre. -Jättefin föreställning, verkligen är svajigt. -Jättefin föreställning, verkligen...fin är inte bra.

-Jättekul att se är katastrof.

 -Grymt. Med en kniv. är ett toppbetyg.


Längtar massor efter nästa helg!

Av Anders - 23 oktober 2008 12:59

Fetkatt är min gamla klasskompis C, som jag har kontakt med igen sen några år till min stora lycka.


Den här bloggen är min förebild. C skriver om vardagen, sin hjärntumör, panikångest, folk hon vill slå på käften, samhällsfrågor och kärlek. Fetkatt är rapp, vass, rolig, på riktigt, cynisk, varm, tänkvärd och spretig på ett sätt som känns alldeles sammanhållet. Hon är dessutom bland dom ytterligt få som kan skriva om husdjur så att det blir intressant. Hon förtjänar en uppsjö nya läsare! Så kanske hon uppdaterar lite lite oftare också.

Av Anders - 23 oktober 2008 12:26

Sen ett drygt år tillbaks så källsorterar vi inte bara glas och tidningar, utan även metall, hårdplast och pappersförpackningar. Så duktiga är vi. Fast när man väl kommit igång med det är det inte så bökigt. Däremot har vi lagt ner att försöka ha olika kärl för olika material - det ledde bara till att balkongen blev helt omöjlig att ta sig ut på över huvud taget. Jag sorterar vid återvinningsstationen istället.


Vi bor tre trappor upp utan hiss, och det är alltid ett mindre äventyr att ta sig ut på promenad. Trollet på ena armen, ryggsäcken på ena axeln, skötväskan över andra axeln, nycklarna (som Trollet drar i för allt vad han är värd) i munnen, Trollets vantar under hakan... Ska man dessutom ha med sig två pappkassar med skräp blir det riktigt svettigt. Men det går, för att man på nåt jävla vis lyckats utveckla extra armar och ett balanssinne helt frikopplat från gravitationen sen man fick barn.


Sen luggar man vagnen cirka fyra hundra meter med två proppfulla kassar skräp klonkande mot benet till återvinningsstationen. Där borde man bli stolt, för hela Västertorp tycks ha blivit grymma på att sortera. Fast det blir man inte, för anledningen till att man faktiskt MÄRKER att Västertorp sorterar hjärtat ur kroppen på sig är att stationen är fullständigt överfull. Det sticker ut flaskor och burkar överallt, och rätt många före mig har helt enkelt fått ställa sina kassar på backen. Där dom har vält. Där soporna är på väg ut i vägbanan.


Jamen det var väl en JÄVLA bra signal, Renova! Vad sägs om att följa upp era egna kampanjer och se till att kolla om behoven av återvinningsstationer eller tömningsfrekvens har ökat? För man behöver ju inte vara ett geni för att fatta att om man gör stationerna till ett irritationsmoment så kommer dom som försöker att ge upp (och dessutom säkert ha lite dåligt samvete). Och dom som inte gör det kan gå där och himla och skaka på huvet och mysa och säga jojo där ser man.


Och vad gör jag? Jag andas ut tungt, och sätter ner kassarna på marken HÅRT. Och sen börjar jag sortera, för i ofärgat glas och metall får saker fortfarande plats. I botten upptäcker jag att en massa burkar såklart har gått sönder, men jag biter ihop och stoppar även flisorna i igloon.


Hoppas nån jävel skär sig.

Av Anders - 23 oktober 2008 12:20

För en gångs skull kom vi iväg till Öppna förskolan i tillräckligt god tid för att vara med på sångstunden - ni vet den där brummande cirkeln av föräldrar som desperat försöker verka bekväma med att sjunga sånt som "skrutte-lutte-li". Trollet tyckte det var kul, men ledsnade på pappas knä rätt fort, och kröp istället bort till fröken Magdalena och satt hos henne. Första gången hon får vara med i hemmalaget så tydligt!


Dessutom höll han för första gången emot när nån försökte ta en leksak han höll på med. Du gör så fan. Det är min hammare. OCH började få lite kläm på hur ett pussel fungerar. Petade till och med ett djungeldjur eller två på plats av bara farten.


Jag startade en blogg dårå.

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<<
Oktober 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards