Redan innan Trollet föddes satt Loppan och jag alltsomoftast själva hemma på helgkvällarna här i Huvudstadens södra förorter. Och även om det är grymt med DVD-boxar och Scrubs-avsnitt som man bara nästan kan citera utantill klockan 23.35 och sådär, så har vi emellanåt varit aningens trötta på att det är lögn (med en kniv!) att hitta på nåt med nån om man inte planerar två till fem veckor i förväg i den här stan. Då har vi tittat drömskt ut mot E4an, som via exotiska Jönköping och Borås tar en till Framsidan.

För i Göteborg, har vi tänkt, där träffas folk hemma hos varann och lagar mat lite spontant. Där ses man över en mitt-i-veckan-fika eller en tisdagsöl. Där kan man bara lyfta luren, och så svarar nån "Jamenförfaan, det är bara att komma över. Carlsson, Karusellflickan, Jochen och jag har köpt lite folkisar och ska se matchen, vi."

Sen har vi efter hand fattat att det kanske har mindre med själva Göteborg att göra än det faktum att vi var studenter allihop när vi bodde där. Att våra gamla klickar på den kanten faktiskt inte träffas och bakar bullar eller äter baklängesmiddag eller står värd för nördiga melodifestivaler eller anordnar underliga fester med tema "majs" sådär superofta numera. Ingen bor längre på kollektiven Struten eller Nollkollo.

Men sant är hursomhelst att fast det är åtta år sen Loppan och jag flyttade från Götet, så har vi fortfarande massor av goda vänner kvar där. Många av dom närmaste. Dom där man längtar efter ofta ofta ofta, och som man har en startsträcka kort som ett anabola-tålamod med. Det märktes inte minst den här helgen, och jag vill slänga dom slängigaste av slängkyssar åt alla vackra människor som sparkat inre som yttre höstlöv med mig.

Retro-Karin och Kalle som syns på bild längst ner hyste mig, bjöd mig på långa frukostar och natt-paella, recenserade GP:s baby-namnsflora med mig och lät mig dessutom kolla bloggen lite snabbt bara klockan halv tre på morgonen... Ola och Mia och jag gick på sedvanlig långpromenad i troligen varenda dunge som någorlunda liknar en skog i Göteborgs innerstad, avhandlande ämnen som sommarstuge-arvs betydelse för syskonsämja, lämpligheten i att odla mustsch när man ska träffa sin tilltänktas föräldrar, minoritetsspråkens ställning samt lite olika villor i Änggården som Mia (sååå roligt att få träffa dig!) eventuellt kunde tänka sig att förbarma sig över ;-)

Och på själva föreställningen dök  en hel packe människor upp, inklusive en hel bunt som jag inte alls hade räknat med. Han Den Störige och Tarja, Linka och Erik, Anna Röd, Jonas, Martin, Hedgren och Besse med lady -Kram på er alla! Att ni sen gav er fan på att sitta i två olika klickar vid två olika bord på Stage Door (jaja jag vet, ni känner inte varann egentligen), så att jag tvingades bli pubens enda minglare - oj, du nu kommer min mat därborta vid andra bordet, hold that thought, jag kommer om tjugo minuter - det må vara hänt.

Och så i förmiddags, tomatsoppa, Olles två-åringsomsorger och en nyfödd liten Tora hemma hos Anna och Micke. Fint! Inte utan att man blir liiite sugen på att ha ett 031-nummer igen - särskilt som det finns minst lika många till som inte hanns med den här trippen.

Fast sen kommer jag över bron härhemma efter fem timmars mjölkpallståg, och det lyser varmt i vår finfina lägenhet och i fönstret står Loppan och Trollet och vinkar - och då är jag trots allt på helt rätt plats här i världen.

 

Tant Grön

2 november 2008 23:09

Ja, vad är det egentligen som händer vid ett visst klockslag eller årtal (?) då plötsligt alla är uppbokade och inte har tid med spontanbesök??? Låter iaf som du haft en jätte trevlig helg med gamla vänner!

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

 

Anders

2 november 2008 23:46

Vet inte riktigt, Tant Grön. Ett plötsligt och överväldigande starkt intresse för långkok?

http://medenkniv.bloggagratis.se

 

Linus

3 november 2008 10:36

Åhh, paradisstaden...
Vad är det med huvudstaden som gör att alla ska yngla av sig så förbannat? Nu är jag nere i tre kompisar som inte har eller ska få barn inom kort... eller börjar jag bli vuxen?

 

Anders

3 november 2008 10:51

Hur gammal är det du är? 31-32 typ? Du är i övre halvan av tonåren, skulle jag säga.

http://medenkniv.bloggagratis.se

 

Tant Grön

3 november 2008 23:35

Du = vass som en kniv, därav namnet på bloggen mån tro :-)
Varför - dina rappa kommentarer!

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

 

Anders

4 november 2008 12:04

Tant Grön, jag tackar och bockar och blyges. Förklaringen till bloggens namn finns i dess arla urtid (vill säga 22:e oktober), nämligen här: http://medenkniv.bloggagratis.se/2008/10/22/1046628-med-en-kniv-vafan-da-med-en-kniv/

http://medenkniv.bloggagratis.se

 

Tant Grön

5 november 2008 09:09

Jag har läst det och förstår. Körde något liknande med några kompisar för år sedan, men minns inte riktigt vad vi sa... något med mac, fast vi la till det före istället. Kul tyckte vi. Då. Fast bra humor håller för evigt :-) Kanske skulle testa en renässans?

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...

Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen.   Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...

Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...

Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...

För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade.   Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...