Okej, så vi var på restaurang igår, kvarterskrog på Östermalm. Traditionsenligt bjuder farsan och min faster grannarna på landet på en helg i Stockholm för att dom ser efter pörtet när schläkta inte är där. Grannas som dom kallas (lite rustikt sådära), är lantbrukare, äldre, och världens rejälaste människor, verkligen.

Dom har inte sett Trollet sen förra året, när han ännu var ett litet knyte som gick på kropssvarm flytande föda. Således ack och oj och putt och vad stor och present (en spelande giraff som kommer driva oss till vansinne, men som Trollet såklart älskar)! Och vi då, dom stolta föräldrarna, som under eftermiddagen sett Trollet bete sig på sitt allra charmigaste hemma hos faster. Vi sitter där och myser över vårt fina barn.

Som tämligen omedelbart börjar bete sig som faan. Gnölar, vill inte sitta, vill dra ner grejer från bordet, ska gå omkring i den trånga lokalen, vill inte äta nånting alls över huvud taget, fäktar och slåss, djupt och innerligt missnöjd vad vi än gör. Hade vi plockat ner månen hade han tyckt att den var fel färg. Jag är FAN inte er cirkusapa-jävlig, totalt och i grunden hopplös. Och så runtomkring högborgerliga ekipage som snörper och skakar på huvet, sura servitriser och INGEN plats att ta vägen nånstans. Och där stod man med en sprattlande unge och kände för att skrika Men okej, tycker ni det verkar som att jag är glatt omedveten om att vi stör eller???

Japp, sunt och mänskligt och det där har alla föräldrar varit med om och hej och hå. Men igår var alltså Trollets första riktiga party-crashing. Och för mig och Loppan var det första kvällen vi skämdes för vårt barn offentligt. Inte den roligaste av oskulder att bli av med, men nu är det gjort.

Och överlevde gjorde vi ju allihop.

 

Håkan (hakke)

30 november 2008 15:21

Hehe, jag kan inte låta bli att undra när mina föräldrar skämdes för mig offentligt första gången. Eller när det skedde senast för den delen. En av de mittre gångerna lär ha varit det barndop där storebror och jag sprang mellan rummen efteråt och tävlade om vem som kunde dricka hallonläsk, svälja kopiösa mängder luft och sedan rapa högst. Men när Trollet kommit så långt har ni väl för länge sedan slutat skämmas offentligt kantänka.

En spelande giraff förresten, är världens rejälaste människor inte riktigt kloka?

http://hakkesnack.blogsome.com

 

Bloggblad

30 november 2008 20:39

Märkligt, jag har glömt hur det var att ha småbarn... fast en svag aning om lika delar mutor och hot... och att jag låste in mig på toa när de blev för jobbiga... för barn fick man inte låsa in på den tiden, men mammor stod det inget om i handboken.

Barnbarnet däremot är så välartat och väluppfostrat och rumsrent och det mest fantastiska som finns på denna jord.

http://www.bloggblad.blogspot.com

 

Sofia

1 december 2008 04:33

Det var faktiskt jag. Simmultankapacitet du vet...sånt som vi kvinnor besitter ;)

Hur gammalt är trollet om man får fråga? Lite småtrotsig?

http://sofiasko.bloggagratis.se

 

Artemis

1 december 2008 08:15

PÅ´ROM IGEN!! Heja Trollet!!!

http://www.ansvar.bloggagratis.se

 

Artemis

1 december 2008 08:21

PS Kära Trollets jättebra föräldrar! Inte behöver ni skämmas för att ni har ett friskt, piggt och klartänkt barn. Om nån eventuellt ska skämmas så är det folk som inte kan se längre än deras lilla fåniga näsa räcker!

http://www.ansvar.bloggagratis.se

 

Anders

1 december 2008 22:05

Hakke - det är lite gulligt faktiskt. Dom är ju gamla och lite lomhörda och utgjöt sig en del om att dom var så glada att dom hade hittat en spelande leksak som trots allt var så TYST. Sååå tyst är den inte kan jag meddela. Dessutom sitter knapparna så till att den fan börjar spela så fort man tittar på den.

Bloggblad - jag tror det är evolutionen. För inte kan det väl vara så att det har att göra med att du kan gå hem lagom tills att han eller hon kaosar loss? Låsa in barn är nog fortfarande inte riktigt okej såvitt jag vet ;-) Och angående att låsa in sig själv hänvisar jag till senaste inlägget i kategorien "tendens"...

Sofia - Trollet är fjorton månader lite drygt. Har slutat krypa och börjat gå och förmodligen bestämt sig för att världen är hans ostron just därför. Att bete sig som en sannskyldig jävelunge hör dock till det verkligen sällsynta.

Artemis - visst bejakar vi Trollet som egen individ och alltihop. Men att det är lite pinsamt att mitt barn beter sig sådär ute i offentligheten (fast det är helt normalt och sunt och så vidare), det kommer jag nog alltid att tycka. För hända igen kommer det ju göra! Med facit i hand var det väl mest stället som var illa valt: det fanns liksom ingenstans att dra sig undan och lugna ner sig tillsammans. Och Östermalmsbrackor snörper förstås bättre än dom flesta.

http://medenkniv.bloggagratis.se

 

Artemis

2 december 2008 19:28

Jag vet. I know. Ville bara på minna....
Gå på Orion nästa gång. Dom snälla ska va med dom snälla!

 

Anders

3 december 2008 17:45

Orion är fint!

http://medenkniv.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...

Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen.   Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...

Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...

Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...

För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade.   Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...