Direktlänk till inlägg 5 december 2008
Trollet har börjat intressera sig för berättelser litegrann. Förut har han flaxat hit och dit i bilderböckerna som värsta dadaisten, men nu börjar han tänka i orsak och konsekvens och händelser som följer på varann. Han ligger steget före - och skit vore det ju annars, så många gånger som vi tragglat dom här böckerna.. När vovven dyker upp i kamp-eposet Max Napp skakar han på huvudet och säger sitt nonchiga Äj (Och på nästa uppslag får vovven mycket riktigt inte ta Max napp). När ankan kommer vaggande sticker han ut undre tandraden och väser Arg (Och på nästa uppslag får ankan en smäll och blir förbannad efter sitt misslyckade stöldförsök av nappen). Det är väldigt gulligt, och gör att Max-böckerna som (i all sin briljans) lite börjat kännas som nån tidig krets i Dantes inferno, plötsligt får en ny lyster igen.
Ännu häftigare är att han igår för första gången "berättade" nåt han varit med om en lång stund efter att det hänt. Vi var på Magasin 3 med Gianina, en rumänsk dramatiker jag känner, och såg två utställningar. Jättebläckfisken i tyg var det ballaste i Trollets bok, ungen hängde som en mask i min famn och sträckte sig efter den som en drunknande. Medan jag försökte förklara hur konsten liksom förändrar föremål och att detta, även om det kanske såg ut som ett stort gosedjur, inte var något gosedjur. Vilket han såklart sket högaktningsfullt i.
Näst ballast var dock en video om hur en konstnär patinerade en dörr, som innehöll en lång sekvens när hon hamrade. Hammare är bra grejer om man heter Trollet. Hamrande och hammare, det får man liksom aldrig riktigt nog av. Och så, när Loppan på kvällen frågade om hur det hade varit på konstutställningen, så tittade han upp på henne och sa just hammare. Med en air av seriös analys.
Själv donerade jag vid samma tillfälle ljudet av mina (och Trollets) hjärtslag till konstnären Christian Boltanski. Hoppas han tar väl hand om dom.
På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...
Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen. Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...
Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...
Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...
För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade. Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 |
25 |
26 |
27 | 28 | |||
29 | 30 |
31 | |||||||
|