Babysim steg två går mot sitt slut, och nåt tredje verkar det tyvärr inte bli. Ständigt nedläggningshotade Aspuddens badhus tycks nu faktiskt ha fått ett rivningsbeslut på sig, och att åka kommunalt strax över en timme till Solna för att baby-simma känns trots allt lite väl drygt. Känns synd på både sim och badhus, även om jag med tanke på dom ständiga förkylningar Trollet åker på efter baden där bara kan föreställa mig hur bakterierna frodas i det klorfattiga, fesljumna vattnet...

Kommer att sakna gruppen dessutom. Det är ett vådligt frejdigt och aktivt gäng med tåliga och äppelfriska ungar. Vilket gör att vi rusar fram genom övningarna så att instruktören blir alldeles matt. Det har hon sagt själv. Våra battingar åker rutschkana och torpeddyker och övar grepp och spark och fladdrar omkring i armkuddar med nonschigt jämnmod.

Vid dagens rutschkaneövningar, strax efter att Arturs pappa rutschat honom så häftigt att hela jävla kanan välte och gossen föll i vattnet under den (vilket han accepterade med två host och ett flin) utnämndes emellertid sagde Artur, Tristan och Trollet av sagda instruktör till Dom stora killarna som är helt vilda i vattnet. Alltså även jämfört med resten av gruppen, får man tänka sig då.

Och då höll det på att bli lite farligt. Nånting jävligt malligt tändes i ögonen hos två pappor och en mamma - mitt barn är en av dom vilda helt jävla crazy vattendjuren till barn, hon har aldrig sett nåt liknande, fan! Och sen blev rutschandet så vildsint och torpeddyken så långa och kolla jag håller inte ens i honom-tjuten borta vid gripräckena så högljudda att jag tror att det var bäst för alla att passet tog slut när det tog slut. Alla tre ungarna tyckte det var askul hela vägen in i kaklet, men hade vi fortsatt länge till så hade vi troligen börjat kasta i dom från kanten.

Det hela var lite som min pappa är starkare än din pappa. Fast tvärtom.

Jag åt lunch på ett thai-hak på Centralstationen idag, under en paus i ett effektivt och snabbt ärendespringande på stan. Trollet sov i vagnen medan jag skottade i mig finfin anka i rödcurry. Lunchtid var över, stället halvtomt.

Entre från vänster: medelålders kvinna modell övre tredjedelen, med en air av samhällets övre skikt om sig och en liten nätt rullväska. Jag skulle vilja skriva att hon bar päls, men det gjorde hon inte. Hon hade nån slags mockakappa med pälsdetaljer, och glasögon som såg dyra ut. Hon ställer sig bredvid den som står först i kön, som någon som verkligen har nåt på hjärtat. Och en millisekund efter att han levererat sin beställning sticker hon fram ett Förlåt mig - som en kobra. Hon är inte alls otrevlig, men pratar väldigt högt och liksom genom näsan. Som någon som är van att bli lyssnad på. Som om det finns ett lilla hon efter det där förlåt mig, som inte hörs.

-Förlåt mig. Vet ni var det finns en uttagsautomat för Handelsbanken här. Dom sa att det skulle finnas en precis här, men det enda jag kan se härutanför är några automater från Nordea och DOM har jag ju ingen nytta av. Var finns Handelsbanksautomaten?

Personalen är finemang på thai-mat men inga klippor på svenska, särskilt inte totalt mat-orelaterad. Tjejen i kassan mumlar nåt nej vet inte, och slagskeppet vänder sig därmed prompt till sushi-kocken och upprepar frågan. Han ser vettskrämd ut, viskar nånting och rycker på axlarna. Och hon säger (fortfarande inte direkt otrevligt) Ni vet inte. Nänä. Och sveper iväg ut med rullväskan fladdrande efter sig.

Och jag undrar bara vad som hände egentligen? Jag har mina pengar i Handelsbanken och är nöjd med det, men varför måste det tvunget vara en Handelsbanken-automat? Varför denna emfas på hur lite nytta hon har av Nordea? Är det ett utslag av mellankrigstidskapitalistisk uppfostran så till den grad att hon inte kan tänka sig att befatta sig med före detta statliga Nordea ens på bankomatnivå? Är det ett försök till solidarisk handling med sin bank i dessa kristider, sprunget ur  en missuppfattning att bankomathantering är nåt banker tjänar pengar på? Har Handelsbankenautomater större och tydligare knappar? Är det nån som kan förklara hur i all världen damen menade?