Såhär års verkar det vara blogg-kutym att skriva lite om hur vi firar jul i vår försöksutskrivna familj. Mia till exempel, berättar idag om sitt och lillebrorsans traditionsenliga medeldistanspass aslånga långdistanspass mellan Kalle och risgrynsgröt.
Om vi har nåt så är det julklappsrimmen. Dom tas på allvar. Gigantiskt jävla allvar med en kniv. Man förväntas skriva åtminstone nåt eller några rim på sisådär tolv,sexton strofer. Man förväntas bygga avancerade rimflätningar. Man förväntas vara fyndig och skojig och mystisk. Orimmade klappar (från nån i vår släkt) är fullständigt otänkbart. Man kan väl säga att det hetsas en aning.
Faderskapet, drillad i storsvensk nationalromantisk poesi som han uppenbarligen är (på Östermalm på femtitalet), är den som leder hetsen. Han kallar gärna sina svullna skapelser för Drapor och fläskar på med allitterationer och arkaiska ord. Det blir som nåt man kan tänka sig Jarl Kulle vråla i pälsmössa på Skansen.
Broppan kör hårt på akademikerspråk, vitsar gärna i rimform om obskyra filosofer inte en käft nånsin har hört talas om (vilket är oklart om han vet) och bangar inte att offra rytmen för att dunka in nåt abstrakt sexstavigt ord som slutar på -ologi.
Modren rimmar finurligt och tajt, men utan åthävor. Hon står i stort sett utanför flåset, kanske rehabiliterad efter ett antal år skild från pappa. Att lämna orimmade paket skulle hon dock aldrig drömma om. Hon har en irriterande ovana att stryka under rimorden - ett underkännande både av den egna förmågan och av uppläsarens metriska skills.
Och jag har meter och rytm som min forte, och slänger mig gärna med rim i sonettform, som elegiska distikon eller på oklanderlig alexandrin. Vilket jag åtminstone ibland lyckas avhålla mig från att malligt påpeka för alla församlade.
Det är oklart om det här är kul egentligen, eller om det bara är enormt överhypat och jobbigt. Sitter man med sex rim kvar klockan kvart över två natten till julafton (som jag i fjol), då är det världens lömigaste tradition, kan jag meddela. Men det sitter i ryggmärgen. Kommer nog aldrig att kunna ge bort en orimmad julklapp.
Loppan rimmar inte. Inte heller hennes föräldrar. Loppan slår å andra sidan in klapparna så att dom fan ser ut som Beskow-tecknade smycken. Hennes motsvarighet till en orimmad julklapp är nog ett butiksinslaget paket med ett lesset krös som tappat kröset.
Julia
18 december 2008 14:01
Min far skriver långa långa rim till alla sina paket - jag misstänker att han inte skulle uppskatta om någon annan gav sig in på hans territorium.
http://juliaskott.wordpress.com
Anders
18 december 2008 14:10
Översättarhelena - inte då! Det blir deras tokroliga blogginlägg i framtiden: "Hemma hos oss var det en jävla röra bara, total improvisation från ett ögonblick till nästa"
Julia - Så hade det förstås kunnat gå här också. Men nej, här förtjuses man å varandras vägnar och skriker sånt som "MYCKET elegant!" när det är påkallat.
http://medenkniv.bloggagratis.se
Bloggblad
18 december 2008 16:30
Intressant med era rim... Jag som bara älskar att rimma, har insett att det är att kasta pärlor för svinen att rimma i den familj som blev min. Så jag gör som maken... Klappverstvång har vi förstås, men han skriver orimmad prosa och läser det som ett rim. Det blir sjukare än sjukt..
http://bloggblad.blogspot.com
Bror
18 december 2008 18:05
Jaså, din orm, brorsan "bangar inte att offra rytmen för att dunka in nåt abstrakt sexstavigt ord"! Insatsen höjdes just. Nu blire sexstaviga ord OCH oklanderlig alexandrin som gäller... Jag får ta ledigt imorn helt enkelt.
Igeln
18 december 2008 19:43
Valfri medlem ur din familj är välkommen till min skola för att föreläsa och kanske inspirera. Men först och främst lära, för jag verkar ha gått bet. Jag hade ett "glosprov" i termer som har med lyrik att göra. En fråga gjorde jag extra snäll, bara för att alla skulle kunna svara på nåt, tänkte jag: "Skriv tre ord som rimmar på snö".
Jag fick bland annat förslagen höst, föl, blöt och snön.
(Ok, jag skulle ju kunna utbrista "Ack! Se så mina änglar behärskar assonans!" Men nej. De gör de inte. De kan bara inte rimma.)
Jag betalar i automatkaffe och kokosbollar.
http://www.igel.bloggagratis.se
mentalt utbränd mjukbralla
18 december 2008 21:08
GUD va skönt å läsa att det är fler än en själv som har prestationsångest inför självaste julafton. Inte nog med att klapparna förväntas vara klockrena. Rimet ska sitta som ett knytnävslag i magen enligt min far.
För mig har det gått så långt att jag aktivt väljer att INTE inhandla de mest svårrimmade julklapparna...
http://brallan.bloggagratis.se
Anders
18 december 2008 22:49
Alla - Det här inlägget har så fått så jävla roliga kommentarer! Sitter och fnissar på varenda en!
Bloggblad - morsans man (Den Arketypiske Äldre Läkaren) fattar heller inte hur rim funkar. Möjligen för att han är dansk. Han brukar också slöjda små, tja, prosaiska bildtexter? om han skriver nåt alls. Dom sista åren har mor bryskt tagit över skrivandet av versor fullständigt.
Bror - hahaha! Jaa, såhär har vi det, gott folk. Seriöst, la du inte märke till att vi fick en varsin weakness: Farsan pompös, jag skrytig och du fartblind. Varje stålman behöver sin kryptonit, annars blir han ju fullständigt ointressant.
Igeln - Assonans är fina grejer annars! Jag och Loppan gick en gång under en hel långpromenad och knåpade ihop en regel för vad det är som gör att två ord rimmar. Det blev ganska avancerat. Detta hände innan vi fick barn, det behöver väl knappast nämnas.
Brallan - det var en god idé! Fast att stå i julhetsen och försöka att i kontemplativt lugn smaka på en potentiell klapps rimvänlighet - går det ens? Hur vet man vilka som är svårrimmade innan det redan är försent, menar jag?
http://medenkniv.bloggagratis.se
Tant Grön
18 december 2008 22:58
Jag håller på loppan, inga butiksinslagna klappar här inte, nej usch! det skulle verkligen göra ont i min kreativa nerv. Rimmen låter lite jobbigt, men alla är vi olika. Du + familj har väl ordets gåva (uppenbarligen)så varför inte. Och traditioner är ju mysigt, varmt och tryggt:-)
http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se
Fetkatt
19 december 2008 08:54
Igelns kommentar var fan det roligaste som hänt idag (och trots att klockan bara är 08.54, så tvivlar jag på att nåt roligare dyker upp). TACK! : )
Och jag håller också på Loppan. Rejält engagemang i paketinslagningen ska det va.
Bror
19 december 2008 13:31
@Min högt älskade bror
Jorå, jag fattade att du försökte vara rättvis. Få se nu:
Du: extremt kompetent rimmare. Så kompetent rentav att det kanske blir lite förtjust skryt då och då efter alla "elegiska distikon."
Jag: rätt kass rimmare som hackar ur sig dålig vers men har läst många obskyra filosofer i alla fall.
Det verkar som om vissa stålmän har mer rost i kalsongerna än andra ;)
(Skämt åsido erkänner jag hands down att dina rim brukar vara bättre).
Julia
19 december 2008 15:50
Alltså, man ska ju inte nödvändigtvis rimma PÅ julklappen utan RUNT och OM den. Finns alltså inga svårrimmade julklappar.
Nu ska jag sätta mig och skriva en sestina om en hemstickad knallorange mössa med öronlappar.
http://juliaskott.wordpress.com
Anders
20 december 2008 01:13
Tant Grön - det borde inte vara svårt att slå in paket, men det ÄR det. Mina ser alltid ut som skit.
Fetkatt - visst är Igeln grym! Kolla in hennes blogg vettja! Länk till höger.
Bror - du har fått ett eget inlägg härovan. Det är långt som ett helvete.
Julia - sestina...få se nu...(blädder blädder i gamla kompendier). Mössan låter fin! Vem får en sån?
http://medenkniv.bloggagratis.se
Juli
21 december 2008 13:51
Jag har skrivit exakt en sestina i mitt liv. =)
Mamma ska få den! Så hon syns när hon cyklar omkring i Cambridge. (Den är faktiskt beställd. Dock inte stickad eftersom jag inte kunnat gå och köpa garn.)
http://juliaskott.wordpress.com