Tog en liten promenad idag hela familjen, innan vi svepte iväg på sista Försöka ses nåt innan jul i Midsommarkransen. Trollet och jag har gjort lite av en vardagstradition att mata ankorna i parken med dom sista skivorna bröd som man aldrig hinner äta innan dom går ut. Trollet gillar ankor. Jag gillar Trollet. Ankor gillar bröd. Alla vinner!

Fast idag var det uppenbarligen alldeles för mycket söndag för kräken. Hade väl blivit matade av varenda panschis i grannskapet får man tro. För när Loppan och jag entusiastiskt började kasta bröd gjorde dom inte ett jävla nåt. Eller jo, när vi började pricka dom i våra tappra försök att piska upp lite entusiasm simmade dom bort. Med loja blickar av avsmak över axeln. Mer sånt, ankjävlar, och ni är bojkottade. No bread for you! Nu är ni varnade.

Promenadens verkliga mål var dock inskaffandet av ett tamt träd. Och jävlar i min låda med en kniv, vilken gran vi fick tag på! Den är så tät och jämn och stram och Disney att den ser ut som en geometrisk grundform. Knallen (en sån där med skön Eken-dialekt som hämtad ur Anderssonskans Kalle) ville fotas med den innan han sålde den. Så snygg är den! Bildbevis kommer när den plockas ur strumpan.

Trollet tyckte konceptet att bära in ett träd i lägenheten var bisarrt men klart intressant. Det ska bli så roligt att se hur han kommer att förhålla sig till hela julgrejen!