Adjö: Idag satte Trollet och jag världens bästa farbror/bror/gudfar på tåget till Göteborg. Under den här senaste veckan har Trollet, bland uppsjön av släktingar med framskjutna platser i hans stora hjärta, fått sitt livs första stora idol. Varenda morgon har han stått och kvittrat ba-ba (på ytterligare ett nytt sätt, med en mycket kort andra stavelse) och krafsat på dörren till sitt rum, där hjälten sovit. Och, när Broppan sömngrusigt öppnat, resolut greppat närmaste bilderbok och krupit upp till honom i sängen. Bropp har visat ett fantastiskt lugn och tålamod och ömhet i massor. Trollet har å sin sida stått med gränslös beundran. Ingen, säger ingen kan vara lika skojig som Farbror Göran med en mjukisboll, den saken är klar. Imorgon bitti kommer Trollet att leta efter honom, det är jag övertygad om.

Goddag: Vännen Tango-Johan sprang idag ett kortare socialt gatlopp i Ståkkålm och Broppan, Trollet och jag hann hugga honom i flykten en timme. Han återfinns annars i Seattle till vardags. Raringen hade för övrigt när han läste om min sorg och saknad efter sista Buffy-avsnittet på bloggen resolut gått och huggit första Omnibusen av Buffy som tecknad serie, stoppat i ett kuvert och postat. Den kom fram idag. Det portot hade han således kunnat spara på. Hemskt snällt var det i alla fall!

Adjö: Alla små korvsnuttar och skinkskalkar. Inte ens som smörgåsmat. Nu är det fan bra, tack. (Fårfiolen får stanna sålänge. Bara för att den är så jämrans stor.)

Goddag: Första löprundan efter jul. Minus fem grader och således russinlunga, men annars överraskande mycket spänst. Eller nåja, men ni fattar.

Adjö: Dom kom och hämtade soporna idag. Och tog grissäcken. Sophämtare är fina människor som borde få en staty nånstans.

Goddag, adjö, goddag, adjö och goddag: För oss barnvagnsrullare i söderort är T-centralen åt Centralen till en legendarisk flaskhals. Här finns nämligen ingen nedåtgående rulltrappa till vår perrong. Vi är helt utlämnade åt hissen. Såhär års dessutom i svår konkurrens med allehanda luggare av väldans stora rullväskor. Långa köer blir det, och idag var inget undantag.

Således ingen jättebra dag för ett jättegammalt jätteäldre par som inte lyckades öppna hissdörren när dom kom upp. Man riktigt såg hur deras vita testar darrade av förvirring när dom försökte trycka på alla möjliga knappar - innan hissen försvann neråt igen. Någon minut senare kom den tillbaka upp. Skuggan av ett nervöst ursäktande leende från lilla tanten genom rutan, fippel med nån dörröppnarknapp får man förmoda, bump bump av desperata knuffar på dörren men för sent. För nu var hissen redan på väg ner igen! Några i kön började muttrande avlägsna sig med sina enorma rullväskor. Ytterligare nån minut senare kom hissen ännu en gång, och nu lyckades dom ta sig ut! Lilla tanten hockeytacklade dörren med nåt vilt i blicken. Dom tittade inte på någon i kön när dom stapplade därifrån. Man riktigt såg hur det här var det mesta dom legat nån till last någonsin.

Goddag: Min fina lilla familj. Gott att få se er i ögonen ordentligt och i lugn och ro efter en stökig, kaosig och rolig vecka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...

Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen.   Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...

Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...

Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...

För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade.   Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...