Alla inlägg den 1 januari 2009

Av Anders - 1 januari 2009 22:57

Redan den 19:e december mottog jag den här finfina utmärkelsen (eller awarden som vi säger i bloggosfären) av ingen mindre än Mia. I love your blog, minsann! Först tyckte jag att bilden såg ut som en sån där asätande kondor i profil, men nu tror jag att det nog är en ros. Fantastiskt vacker är den i alla fall. Det syns väl?


Om man vill får man skicka vidare utmärkelsen till sju andra bloggare, och vad vore väl roligare att ägna sig åt denna första skälvande bloggafton 2009? Jag passar alltså på att att ta ett stortag i Knivens webbidoler och presenterar och länkar till sju nya (i min länklista) och jävligt fina nätskribenter:


Brallan, som från sitt hörn av Tyresö presenterar mammaliv, släktkaos och lättare shopaholicism på ett ljuvligt spydigt vis.

Celina, ännu en av Uppsalabloggarna, som med sin aggressiva, skitiga, vrånga och asroliga blogg fyller lite av det tomrum som Fetkatt lämnade efter sig när hon la av. Dessutom med massor av finfina bilder.

Sofia, som skriver om och högt och lågt med osvikligt Nordmalingskt jävlaranamma, gott humör och en skön självironi.

Huskorset, som skriver roligare och klokare om teater än nån annan bloggare jag stött på. Förutom allt annat roligt och smart som står där. Har bland annat presterat årets roligaste julinlägg.

Tripletmama, som ger mig lyxen att följa min gamla borttappade kompis från Åmålstiden eM i hennes liv overseas. Och sätter saker och ting i perspektiv när jag tycker att jag har händerna fulla med EN unge...

Mård, som vänder och vrider på språket så det knastrar mellan tänderna och skildrar småbarnsföräldraskapets fram- och baksidor så jag fnissar och nickar religiöst samtidigt. Dessutom emellanåt en slags antimodeblogg på ett bisarrt roligt vis.

Ullrika, som har en vänlig, glad och positiv blogg, vilket kontrasterar vackert mot alla cyniker jag läser. Men dessutom full av smarta och skojiga vardagsblickar, med en liten aning retsamma tänder i.


Sju nya webbidoler, slabang bah! Och det finns ännu fler, som kommer att presenteras såsmåningom...


Just det, jag höll på att glömma:

Om man vill skicka vidare awarden gör man såhär:

1. Den som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.

2. Länka till bloggen du fick den ifrån.

3. Ge vidare till sju andra bloggare och länka till deras sidor.

4. Lämna ett meddelande i deras bloggar så dom vet att dom fått awarden.


Dett är alltså inget kedjebrev, utan då en award. Kej?





Av Anders - 1 januari 2009 22:32

Vi avnjöt nyårsafton hos Linda, Henrik och lilla Siri. Kilowatt-Kalle och Kristin var också där, beväpnade med lilla Vera som vi träffade för första gången. Således tre par med småbarn. Endiver med champinjoner, Hummer med sparris och risotto samt chokladtårta med chokladdragerad choklad (alltihop lika gott som det låter and then some). Genomgånde sansad dryckeskap med inslag av bilrealterad helnykterhet, hemgång vid pass halv två, och vuxenpoäng så det sprutade ur öronen. Samt trevligt som fan.


Själva tolvslaget intogs på balkongen, tio våningar upp med utsikt över Tantolunden, Årstabron samt Stockholms Södra förorter. Och även om man bortser från dom fyrverkerier som ett inte helt stadigt gäng avfyrade nere på gården och som small rakt framför balkongen vi stod på, så var det helt enkelt jävligt mäktigt. Och en tanke slog mig:


Jag utgår från att alla ni läsare har varit med om er beskärda del av lömiga och tandlösa nyårsfyrverkerier. En pappa i snowjoggings som hukande lufsar runt och försöker få raketer att bränna av i nån slags rytmisk sekvens, för att få den billiga bensinstationsblandningen av verka lite tjusig. Vilket misslyckas. Ett tamt knatter med nåt lite grönt som glimtar till en sekund följs av en minuts stiltje när en stubin slocknar. Tills den svettige fadern till sist får futt på tjutaren, som gör en båge på två meter och sen ligger och fräser patetiskt på marken i lätt ljusrött sken...Ni fattar vad jag menar.


Men den andlösa syn som drabbade oss igår, med smällar och knallar och ljussken och norrskenshimmel och en kokande cityhorisont som bara fortsatte och fortsatte och fortsatte - den bestod ju egentligen inte av någonting annat än väldigt många lama, misslyckade, billiga hemmafyrverkerier. Tusen svettiga pappor, mammor, osnutna ungar och fulla tonåringar skapade i den stunden tillsammans nånting mäktigt. Vilket dom förmodligen inte ens märkte, upptagna som dom var med sina vältande flaskor, avbrutna tändstickor och snedsiktade knallskott.


Det är riktigt vackert när man tänker på det.



Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14
15
16 17 18
19 20 21
22
23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards