Alla inlägg den 11 januari 2009

Av Anders - 11 januari 2009 23:55

På Konsum framför gryn- och flinghyllan får jag plötsligt en flash av hur Loppans filtallrik stod på diskbänken efter frukost imorse, knappt halväten. Hon är säkert trött på müslin tänker jag, och hugger Saltås Dinkelmüsli (så satans ekologisk att polarisarna lugnt fryser till igen bara man viftar lite med den) som hon gillar men som det var länge sen vi hade.


Hon piper till när hon senare hittar müslin i skåpet. Hon hade nämligen imorse tänkt be mig köpa just den, men glömde bort det. Alla på en gång nu: Aaaaaaaaaw.


Hur outhärdliga är inte vi?

Av Anders - 11 januari 2009 23:14

Jag var ju som sagt på BVC med Trollet i torsdags. Och med mig hade jag alltså (förutom lilla gula lappen och ett jädrans gott humör) en viss oro för Trollets längd och vikt. Samt, vilket Loppan och jag gemensamt hade kommit fram till under ett sent samtal, ambitionen att ventilera lite om hans krånglande med (lagad) mat det sista. Inget nytt under föräldrasolen, menar jag. Klart det på BVC måste finnas en sjuhimlans beredskap för att inkännande lyssna på den evigt eviga hitten han äter INGENTING just nu?


Så efter att det konstaterats att han inte stannat i växten (vilken ingen annan än min worst-case-autopilot-jävel hade trott heller) samt att han faktiskt tappat lite lite i vikt sen för två månader sen (motsvarande en bajsblöja, ska väl tilläggas), så började jag lite försynt:


-Vi tycker han äter dåligt nu.

-Matvägrar han? säger hon. Bekymrat.

-Ja, eller nej. Inte vägrar direkt, men...mycket av det som han brukade gilla-

-Äter han nånting alls? frågar hon. Bekymrat.

-Ja jo, han äter frukt och mos och gröt, men det är mest det här med lagad mat, sånt som han förut brukade gilla-

-Har ni prövat med yoghurt? Det är viktigt att han får i sig lite fett. Säger människan. Bekymrat. Och fortsätter med att tipsa om macka med leverpastej eller philadelphia-ost som han kan slicka av såhär. För han måste få i sig fett, vet du.


No shit. Och därmed är ju positionerna tillbakaflyttade så inihelvete långt in på komplett handfallen-territorium att om detta vore nyheter för mig så skulle Trollet ha dött svältdöden för ett halvår sen. Och då kickar brasomFAN-reflexen in hos mig. Nu handlar det absolut inte om att ventilera oro, tvärtom. Nu handlar det jävlarimig om att bevisa att jag är en bra förälder.


Det skulle ha blivit ett öppet samtal om hur vi får vårt kinkande barn intresserat av att pröva nya saker i matväg igen. Om hur jag bär mig åt för att återskapa en bra stämning vid middagsbordet när den blivit laddad med en massa frustration redan från start. Om det är värt något med principer i det här läget eller om vi bara ska kapitulera och ge honom vad han faktiskt kan tänka sig att äta.


Men på grund av BVC-mänskans sätt att bemöta så hör jag mig istället mig själv käckt vråla om hur helvetes bra allting i själva verket funkar: Nämen han äter oftast jättebra verkligen, mackor går åt i ett nafs och yoghurt får han varenda morgon och han dricker fullkornsvälling...va? Nej, inte när han hade diarré såklart, såpass koll har vi hörru, och jaa, för det mesta gillar han ju ris och korv och hemtrillade köttbullar...För hon är inte mitt stöd nu. Hon är nån som jag måste bevisa nåt för.


Hon kunde ju ha lyssnat istället för att haspla ur sig tips för idioter. Philadelfia-ost att slicka av. Ta dig i röven.


Samma kväll stekte jag pannkakor och vi satte oss till bords med inställningen att han äter väl vad han äter, och skiter det sig får det väl bli macka till middag då. Snafs sa det. Och nu har han ätit strålande i fyra dagars tid.






Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14
15
16 17 18
19 20 21
22
23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards