Jag läser Hey Dolly av Amanda Svensson, ett stjärnskott nätt och jämnt ur tonåren. Hon knåpade liksom bara ihop en av förra årets mest uppmärksammade romaner innan hon ens börjat på skrivarlinje på folkhögskola. Boken är smart och snabb och rolig och skönt annorlunda i sin helt olipiga skildring av Ung tjej med trassliga relationer och en nypa självdestruktivitet. Jag fnissar högt på var och varannan sida.

Herreminje, vad den här boken hade gjort mig stressad för femton år sen.

I början av min skrivande bana var jag nämligen fantastiskt upptagen av att vara ung. Ovanligt ung. Anmärkningsvärt ung. Fy helvete vad viktigt det var. Och det beror säkert till viss del på att jag var rätt ung när jag började göra lite väsen av mig. En ansträngt politisk Galago möter Brand-klon till tidskrift när jag var femton, sexton. Mina första uppsättningar när jag var tjugoett.

Men också på att Konsten älskar Ungdomen. Alla intervjuer, recensioner och artiklar under dom där tidiga åren innehöll per automatik orden Ung och Lovande: Anders Duus är bara tjugotvå och redan en lovande ung dramatiker - och just nu pekar allt bara uppåt.

Allt kändes jävligt bråttom. För vem fan bryr sig om nån som bara är lovande rätt och slätt? Anders Duus är lite medelålders sådära, men ganska lovande ändå. När jag fick reda på att Arabal bara var tjugo när han skrev Picknick på slagfältet fick jag seriöst andnöd. Jaha, då låg man alltså efter Arabal då! Fan ogg! (Den sortens megalomana jämförelser gjorde jag utan att blinka på den tiden.)

När jag läste John Kennedy Tooles roman Neonbibeln, utgiven postumt och skriven som femtonåring, höll jag på att tappa sugen helt. Jag är ju redan tjugotvå! Så många förslösade ååååår! Att Toole tog livet av sig för att ingen jävel ville ge ut hans böcker, den detaljen lyckades jag uppfatta som lite tjusig på nåt sätt.

Och jag vet inte om det är ålder, mognad och innerlig visdom, eller kanske bara det faktum att jag ju faktiskt har en rätt hyfsad dramatikerkarriär rullande. Men det känns skönt att kunna ha roligt med Dolly utan att fundera på Hur fan ska jag bräcka det HÄR nu då? Och i eftermiddag ska jag promenera med mycket lovande Kommunist-Johanna, 22, och generöst dela med mig av mina grå tinningars luttrade klokskap. Ge tillbaks lite, tänker jag bjussigt. Stötta nästa generation. För lite megaloman är jag nog ännu.

 

Julia

13 januari 2009 14:59

Jag har accepterat att det finns få saker kvar som jag kan vara "ung x".

http://juliaskott.wordpress.com

 

Huskorset

13 januari 2009 18:39

Banne mig, om du inte gör en Miles Hunt här! Fint som snus, jag gillar det. Mycket Miles nu, i min värld. Och jag gillar själv att bli äldre. Med en kniv!
( !? ...ja, jag försökte använda ditt uttryck där, ja. Gick väl så där. Bättre lycka nästa gång)

Och lite lagom megalomani är bara nyttigt, på samma sätt som mörk choklad är det.

http://huskorsetshemligaliv.blogspot.com

 

Frida

13 januari 2009 18:58

Det är märkligt det där. För kring 24-25 där så var jag jävligt fixerad vid min ålder. Tänkte att fan, det är ju nu man ska ha slagit igenom om man nånsin ska komma att göra det, alla idrottsstjärnor, artister etc har ju värsta peaken där och det kändes stressigt att tänka på att man snart skulle befinna sig på andra sidan gränsen. Nu är man där, och det känns inte så jättefarligt. Visst kan ett födelsedatum på 90-nånting te sig hisnande, men då liksom mer i stil med att "shit, har de ens lärt sig gå?".

http://vad-frida-sa.bloggagratis.se

 

Tant Grön

13 januari 2009 21:18

Förstår inte fixeringen vid ålder. Med ålder kommer visdom. Förhoppningsvis *blinksmiley*, he, he. Vad har jag åstadkommit? Jag har klämt ut två barn, känns rätt okej faktiskt. Slå den om du kan!

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

 

Lastbilstanten

13 januari 2009 23:12

Jag njuter av att läsa en blogg skriven av en person som verkar ÄGA språket. Om åldersfixeringen... Jag känner mig nästan jämnårig med mina döttrar (utom när jag tittar i spegeln). Har f.ö aldrig varit så klok och rapp i tanken som nu =)

http://www.lastbilstanten.bloggagratis.se

 

Anders

13 januari 2009 23:59

Julia - 26 är en jävla ålder. Hejdå alla rabatter, samhället praktiskt taget vrålar YOU'RE ON YOUR OWN!

Huskorset - hur gör jag en Miles Hunt? I det att jag accepterar att det är okej att uppnå saker och ting utan att vara den yngste någonsin?

Jag vet inte om jag gillar att bli äldre per se. Jag gillar att ha så lite nojor som möjligt. Och även om det poppar upp lite käcka nytillskott ibland, så är nog totalen på väg ner, trots allt. Det är bra.

Ditt användanade av "med en kniv" var för övrigt helt oklanderligt.

Frida - vänta bara tills du upptäcker att nästan alla bloggar du läser är skrivna av smarta, roliga nittiotalister. Ditt nittiotal är mitt åttital, vettu ;-) Mitt enda åldernojiga år hittills var för övrigt 27. Slut på studiemedel, bo i en skokartong och på god väg att ta examen i nåt så skakigt som teater. Att fylla trettio i en bostadsrätt, förlovad och med en karriär som rullade på var däremot en jävla baggis.

Tant Grön - Just den meriten har jag ju lite svårt att matcha. Om forskningen tar riktigt djärva språng dom allra närmasta åren lovar jag att ta saken under övervägande.

Lastbilstanten- oj, tack så jättemycket! Välkommen hit! Den där känslan av "men, men jag är ju för faan ungdom ju" känner jag igen. Undrar om den nånsin försvinner? Troligen inte, va?

http://medenkniv.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...

Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen.   Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...

Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...

Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...

För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade.   Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...