Hakke har idag börjat nosa på mikrobloggning. Och jag tyckte det verkade jävligt intressant först, som ett verktyg för att emellanåt pressa ner mina svullna litanior till rimlig nivå. Inlägg på max 140 tecken är kanske exakt vad doktorn ordinerar?
Sen följde jag en länk och insåg att alltihop tycks handla om att minutuppdatera sina vänner så fort man äter en smörgås eller är lös i magen. Som tröttsamma statusrapporten i Facebook, fast mera påträngande vad det verkar. Prenumerera på miljarder mikrobloggar, håll koll på exakt vad varenda människa du nånsin träffat gör I DETTA ÖGONBLICK! Nämen oj, hon den där som gick i min mellanstadieklass (påstår hon, jag kan inte för mitt liv minnas människan, men man kan ju inte neka när hon ville byta URL heller) har tvättdag idag! Det var som fan med en kniv! Jag begriper inte nyttan ELLER nöjet, muttrar ludditiskt och reaktionärt. Och uppfinner en egen variant istället.
Jag tänkte kalla det blogghaiku eller haikublogg eller prosahaiku, men googlingar gav vid handen att dessa begrepp är upptagna av andra fenomen. Men så här tänker jag mig att det ska fungera:
-En haiku består av (högst) sjutton stavelser. Det är lite väl lite för ett inlägg på en så jordnära och pladdrig blogg som min. Jag byter alltså stavelser mot ord.
- I övrigt tänkte jag följa haikuns mest välkända struktur och låta inläggen bestå av tre rader. En första rad med fem ord, en andra med sju, samt en sista med fem.
-Precis som en haiku ska ett sånt här inlägg fånga ett ögonblick i två bilder. Dessa ska sammanföras på ett sätt som speglar den stora och den lilla världen.
-För att undvika löpsedelsvenska får ett sånt här inlägg dessutom bara innehålla ETT för ändamålet uppfunnet sammansatt ord. Max en nakenchock eller bantningsterror per inlägg således.
Jag har försökt hitta ett bra namn, som sagt. Tills vidare kallar jag det för 575-blogg, men det låter ju inte så kul. Tar gärna emot förslag! Och lämnar såklart ännu hellre stafettpinnen vidare. Kanske är det starten på en ny folkrörelse i bloggsfären? Kanske har yours truly en släng av hybris?
Här är i alla fall första 575-inlägget:
Gråvädersmorgon vid köksbordet. Vi söker
ett ärende att hänga upp dagen på.
Plötsligt behöver Trollet en bultbräda.
Det är kul! Vem vill pröva?
Huskorset
26 januari 2009 01:17
Guuud så bra.
Aldrig tillförne har väl en släng av hybris varit så välgrundad!'
Eftersom jag är en vän av (larviga men lustiga) bloggifieringar föreslår jag namnet BLAIKU. Jag har tidigare med varierande framgång lanserat orden BLOUPIE (blogg-groupie, Peter B är nedlusad med dem!)och BLYFS (blogg-hyfs = t.ex att inte kommentera anonymt utan göra sig det lilla besväret att skaffa sig ett alias)
And now, min blaiku:
Ensam snösöndag i främmande stad
Tid och ork finns att utföra stordåd
Jag gick och hyrde film
http://huskorsetshemligaliv.blogspot.com
Översättarhelena
26 januari 2009 07:17
Vad poetiska ni är här då! Fast det var inte det jag tänkte kommentera egentligen utan det faktum att Trollet fick en bultbräda och att det fick mig att tänka på hur behoven skiftar hos de små ätteläggarna och hur man fortfarande gör så gott man kan för att tillgodose dem. I går köpte jag nämligen en vibrafon till min artonåring.
http://oversattarbloggen.blogspot.com
Skatan
26 januari 2009 08:28
Jag kommer från Huskorset och röstar på att dessa haikus (plural?) kallas för hennes Blaiku... och kommer att föra budskapet vidare med eget försök... tror jag.
http://skatanstankar.wordpress.com
Mia
26 januari 2009 09:36
Med andra ord måste man börja tänka när man skriver. Det gör jag aldrig. Oerhört arbetsamt. Men jag ska ge det ett försök vad det lider...
http://miahellstrom.driftig.nu
Anders
26 januari 2009 12:29
Huskorset - Satan vilken rivstart! Och vilket grymt förstlingsverk! Har för övrigt googlat "blaiku" , och även om ordet förekommer så känns det inte som vi kliver på några alltför ömma och maffiga tår. Vi annekterar termen! Skamlöst! Från och med nu heter 575:a blaiku. Ska bli spännande att se hur många vi får med på tåget.
Översättarhelena - Snygg bild av tid! Jag hoppas din artonåring hanterar vibrafonen med lite större finess än Trollet hanterar sin bultbräda dock.
Skatan - välkommen! Och välkommen till blaiku-skribenternas selekta skara.
Mia - Man kan ju teoretiskt bara skriva som vanligt. Och hojta till om det råkar bli en blaiku av misstag.
Brallan - Om "i" är ett ord beror på om det står för sig självt. "Inuti" är inte tre ord. En vibrafon är en xylofon, typ. En sån som man spelar på med mjuka klubbor. Vad skillnaden är mellan xylofon och vibrafon är jag dock inte mannen att svara på.
Och slutligen Trollet och bultbrädan. Det förtjänar ett eget inlägg (som inte blir en blaiku). Kommer!
http://medenkniv.bloggagratis.se
Miss Gillette
26 januari 2009 20:34
Men fanken då. Med tanke på att jag hyser precis samma känslor som du beträffande fejsan och mikrobloggande känns det smått ironiskt att jag nu känner att jag måste -- eftersom jag vill det -- RSS:a din blogg också. Som om jag följde för få som det är.
Emellertid påstår du dig inte ha gått i min mellanstadieklass och det är egentligen meriterande nog i sig. Det är också blaikupåhittet. Även jag tillhör dem som endast med största ansträngning kan ransonera mina ord, så jag ser 575-andet som en nyttig disciplinär övning, självvalt lingvistiskt bondage om man så vill. Eventuella resultat kan komma att redovisas chez moi.
http://missgillette.blogspot.com
Översättarhelena
26 januari 2009 22:46
En xylofon har träplattor, medan en vibrafon har metallplattor och dessutom nåt slags resonansrör i metall under plattorna. Artonåringen inledde för övrigt sin slagverkskarriär just på bultbräda.
http://oversattarbloggen.blogspot.com
Anders
26 januari 2009 23:10
Miss Gillette - väldigt välkommen hit och tack för vänligs ord. Redan den fantastiska formuleringen "lingvistiskt bondage" gör mig nyfiken på att återgälda visiten!
Översättarhelena - Men vad är en marimba i så fall?
http://medenkniv.bloggagratis.se
Översättarhelena
27 januari 2009 10:14
En marimba har träplattor och resonansrör och är mycket större än en vibrafon (som ändå är 180 x 90 cm ungefär!). Jag tror jag får ta och reda ut det där på min blogg när vi väl har fått hem instrumenet ifråga (vilket sker nästa helg). Det blir ju ett utmärkt tillfälle för ett tillfälligt avbrottsavbrott i min blogg.
http://oversattarbloggen.blogspot.com
Fetkatt
28 januari 2009 20:13
Herregud... Är det INGEN som jobbar längre?!
Ve dig Anders! Att lansera såna tidsödande och farligt lockande sysselsättningar!
Men: det positiva är att blaikusarna kanske är nåt att tänka på när man försöker komma på en enda jävla anledning att inte ta livet av sig när klockan ringer på morgonen.
fetkatt
29 januari 2009 09:12
; )
det kan du citera hur mycket du vill!
Det sociala spelet
7 februari 2009 03:38
Kommer här liksom lite på efterkälken. Läser ikapp hos Huskorset och trillade hit. Och dit. På blaikus.
Ett försök:
Ögat dimmigt som en vintermorgon
Alltför många bloggar lästa alldeles för länge
Natten tvingar mig att sluta
Gonatt!
F.ö har en vibrafon även eldrivna fläktar i resonansrören under metallplattorna - medan xylofoner och marimbor (vilka har resonansrör de också) är akustiska och ickeelektrifierade. Är man slagverkardotter/syster/exflickvän så är man... Att "marimba[n] är [---] släkt med xylofonen men stämd en oktav lägre" visste Susning.nu men inte slagverkaretceteran.
http://detsocialaspelet.blogspot.com
Anders
7 februari 2009 12:02
Det Sociala Spelet - Tack! För såväl riktigt stilig blaiku som ytterligare klargöranden kring slagverksinstrument. Försökte ta en titt på din sida, men den verkar ha buggat ur på nåt vis. Ska försöka igen!
http://medenkniv.bloggagratis.se
Det sociala (fri)spelet
13 februari 2009 00:19
Blogg-bugg-blaiku
De som använder Internet Explorer
har inte kunnat läsa min eminenta blogg
Glädjande nyhet: Nu kan de!
--------------------------------------------
Det var tydligen nån gadget/widget som var i vägen. Om du använder IE så var det troligen därför du inte kom åt min blogg.
Om du INTE använder IE - ja då vete fan...
http://detsocialafrispelet.blogspot.com