Huskorset

7 februari 2009 16:23

Det är lite samma som med En dramatikers dagbok häromsistens: Jag tycker det är kul, men det beror till stor del på att jag själv inte är Teater Hermelinpenis.
Jag tror jag tycker du får ta mössan och Benke i hand i det här fallet.
Det är det där med att frånhända sig makt.
Går det?

Anders

7 februari 2009 19:28

Huskorset - Nix, jag tror inte man kan frånhända sig makt. Det försvaret från herr Noréns sida tycker jag var trams. Således får jag vakta mig när det gäller sånt här framöver. Humor på mindre bemedlades BEKOSTNAD är sällan kul. Ska jag beklaga mig över att vi drunknar i illa genomtänkta förslag (som jag ju sitter och diskuterar med för dina skattepengar) får det göras på ett annat sätt.

Sen tycker jag det är stor skillnad på strukturellt förtryck (vilket jag på fullaste allvar menar att metronormen är) och en nedlåtenhet som så att säga bygger på "meriter". Mitt inlägg är i så fall Benkes minus den svepande generella kommentaren om livet i Uddevalla och dess hopplöshet. Det är för mig en viktig skillnad.

Vill också understryka att det inte finns nåt Teater Hermelinpenis, under detta eller annat namn. Inlägget bygger inte på ETT faktiskt mail.

Tack för engagemanget!

Teater Hermelinpenis

7 februari 2009 22:11

Nu finns vi alltså inte överhuvudtaget??

Anders

7 februari 2009 22:49

Teater H - Osynliggörande ni vet. Klassisk härskarteknik. Jaha, gick sista föreställningen bra och sådär?

Mia

8 februari 2009 10:08

Jag tycker att man ska få uttrycka sig utifrån "där man är", sin verklighet. Så länge man vet att det finns ett gott hjärta bakom (vilket jag vet stämmer i detta fall) som inte utnyttjar sin maktposition för att skada och tillintetgöra andra människor/grupper - ja då är det liksom okej att spegla hur man upplever något.

Jag skulle kunna fortsätta hur jävla länge som helst om det här. Men.. Nä.

/Mia

Anders

9 februari 2009 00:37

Mia- jag fattar vad du menar. Men jag tror den just att det rör sig om den subjektiva upplevelsen kunde ha framkommit tydligare. Jag lär göra nya försök...

Håkan (hakke)

11 februari 2009 22:18

Har funderat lite. Du har ju såklart all rätt i världen att spy galla, förlåt, jag menar föra konstruktiva resonemang, om tocket här. Men kanske inte på allmän plats? En bloggbekant skaffade en separat blogg (som inte ens ska indexeras av google) och meddelar endast en liten krets när denna uppdateras. Ett par andra, däribland jag själv, tar dessa texter (och sådan som lockar till sig troll) via e-posten.

Anders

11 februari 2009 23:31

Hakke - jag HAR nog ambitionen att Med en kniv! ska få lov att vara lite magsur och kategorisk. Jag har så många glada och oförargliga instanser i mitt liv - behöver inte fler. Problemet som jag ser det är nog inte gallspyendet i sig, utan spyans riktning. Återigen - jag ska hitta bättre sätt att kanalisera jobbrelaterade frustrationer på här på bloggen, som inte riskerar att uppfattas som elitistiska och nedlåtande generaliseringar. Tack för engagemanget!

Teater Hermelinpenis

18 februari 2009 15:11

Det vore lätt att uppfatta din fråga om sista föreställningen som drygt stockholmskironisk, men det vore att läsa dig som fan läser bibeln. Tack, det gick bra, det var överfullt och tät stämning. Vi jobbar på! Hoppas du kommer nästa gång!

Anders

18 februari 2009 23:37

Teater H - Väldigt roligt att höra! Och återigen, älskade Hermeliner, min lilla beef med er är inte att ni finns 45 minuter från Stockholms Central med pendeltåg (Det gör er till förortsbor i min bok, knappast lantisar. Men det VAR dumt av mig, jag skulle ha förlagt er till Vasastan istället, för att helt undvika det irrspåret), utan det faktum att ni var ute i så dålig tid och så aggressivt hävdade vad som var mitt "ansvar" utan att ens försökt ta reda på nåt om teatern där jag jobbar. Jag tror allt kommer att bli väldigt mycket bättre nästa gång. Håll fanan högt, så hörs vi.