EFIT betyder Ett Foto I Timmen. Det är fullt möjligt att jag är den sista människan i norra hemisfären som får upp ögonen för detta (Hallå allihop, har ni sett den här ballongdansen-grejen? Det är ju sketakul ju!), men jag tyckte det verkade skoj. Min ingång till EFIT kom från tuffa Igeln. Spänn fast er. Nu blir det raffel.

Klockan är strax efter 7. Min mobil har just ringt efter första snoozen. Det är väldigt väldigt tidigt, på ett hemskt orättvist sätt.

Klockan 8 är frukosten aväten. Och nu, när pappaledigheten är över, så fattar man vilket privilegium det är att få läsa en bilderbok med sitt Troll. Hade jag varit äcklig hade jag troligen kallat detta "kvalitetstid".

Strax efter 9. Trollet lämnat på dagis med den äran - igen. Glad att se sina fröknar, vinkade och log när vi sa hejdå. Idag är det Loppan som jobbar hemma (den där "om det skulle va nåt"-jouren, för att det är Trollets första vecka), men jag ska iväg och föreläsa i eftermiddag och tar inte omvägen om teatern innan. Till morgonkaffet slår jag i mig dagens två första manus. (För övrigt är byggnaden som skymtar bakom den raka delen av stjälken på blomman till vänster Trollets dagis. Längre bort ligger det inte.)

Klockan 10. Kulturutredningen presenteras. Kultursverige stannar upp en timme. Important shit, this.

Tio över 11. Väntar på bussen som ska ta mig till pendeln som ska ta mig till Tumba. Där ska jag hålla föreställningsanalys tillsammans med en grupp åttor idag. Just passerat Trollets dagis på vägen och blivit lite längtig, därav muntergök-minen. I lurarna spelas nån skweee malplacerat. Det må svänga - jag gör det inte.

I Tumba blir jag pekad åt fel håll, och inser såsmåningom att jag måste åka buss till stället där föreställningen jag ska analysera spelas. Bussarna går skitsällan och är maximalt dåligt tajmade. Följden blir att jag äter denna patetiska lunch på busshållplatsen. Strax efter 12.

12.30 -14.30 Evärdeliga mängder strul med  lokal, dubbelbokningar och skit gör att jag till slut försöker hålla i en expressanalys på tjugo minuter i ett överbelamrat rum. Det är inte min flowigaste stund precis, och reslutatet blir rätt snuttifierat och styrt. Fjortisarna fattar förmodligen knappt vad det är som händer. Föreställningen - "Förödelsedagsbarnet" av Rasmus Lindberg - är dock alldeles bedårande. I såna här lägen blir man lite mallig att man jobbar på Riksteatern. (Bilden är en pressbild och tagen av Ylva Sundgren)

Klockan 3. En gnutta Berlin-känsla på pendeln in mot stan. Jag hinner läsa ett manus till, fast arbetsdagen egentligen är slut.

Ska vi vara ärliga kan det här mycket väl vara huvudanledningen till att jag EFIT-ar just idag. Jag menar, vem bangar möjligheten att få se såhär jävla filantropiskt redig ut på bild? Hej till personalen på Södertappen som fotade och noggrannt tog adressen hit. Och ännu en gång: GE BLOD. Det tar tjugo minuter var tredje månad. Dom har bra fika och snygga T-shirts (och det ska visst kunna rädda liv också, hör och häpna).

Dagens Storstadspuls och Vibrerande Neondjungel; Götgatan vid 5-hugget.

Och sånt här är det minsann inte pjåkigt att få komma hem till! Trollet är som sagt inne på bokstäver. Och STORA saker. Stora bokstäver är således the shit. Klockan är sex.