Tant Grön

14 februari 2009 22:56

Ja hua, dessa stackare som inte fick se V! De missade verkligen något och det är inte samma sak att se serien idag, nej, den är bara fånig. Varför jag följer Melodifestivalen nu, eller egentligen inte, men försöker lite halvhjärtat iaf, är för att det är något vi kan se på tillsammans jag och Mannen. Vi har så inte samma smak. Så för att kunna se något tillsammans och mysa lite i soffan så får det bli Melodifestivalen, Let´s dance, Körslaget eller liknande. Det låter så här: vad ska vi göra ikväll... hmmm... vi kan väl se Körslaget...okej... och så slutar det med att Mannen sitter framför tv:n och tittar på det utvalda programmet för kvällen och jag står och knackar bort puts från murstocken, eller tapetserar, eller målar någon vägg, eller vad det nu är för projekt jag har pågång just då. Fast ikväll hörde jag iaf några toner från de tävlande, eftersom murstocken jag pysslade med samtidigt som Melodifestivalens andra deltävling pågick, är belägen i samma rum som tv:n :-)

ullrika

15 februari 2009 00:34

det är vi som inte fick se V då, som hängivnast följer Melodifestivalen nu.

Ola

15 februari 2009 09:02

Jag inne på samma linje som Tant Grön. Hos oss är mysfaktorn hög under melodifestivalen/idol/stjärnor på is/va faan som helst som går på en fredagkväll och som Mia accepterar. Vi tar det som en ursäkt för att laga mat, poppa popcorn och tända levande ljus. Sen inbillar jag mig att låtarna är lite bättre nu för tiden...

Översättarhelena

15 februari 2009 12:01

Här har du en likasinnad. Jag har inte sett en enda deltävling (eller final eller själva eurovisionstävlingen) sedan barnen slutade titta för några år sedan. Förra veckan hade jag dock lite ångest eftersom min minsting tydligen skulle vara med i något slags paussketch och sjunga om fläskkarré (?!). Men vi kom på att vi kunde spela in det och sedan snabbspola förbi allt utom det! Vi har dock fortfarande inte tittat på det. (Enligt uppgift syns hon ändå inte ...)

Anders

15 februari 2009 13:54

Tant Grön - Jag fattar den grejen, åtminstone i teorin. Det är nog det där att jag numera faktiskt i allmänhet är hemma när såna där program sänds som jag inte riktigt har bottnat i.

Ullrika - Jag hade det på känn, att det fanns en skuld att betala för oss som gick runt och äcklade oss och pöste och bräkte att "V är det bästa TV-programmet i hela vääääärlden. Och NEJ, Knight Rider är inte lika bra. Knight Rider är ett jävla förband".

Ola - Jag fattar exakt, och vill verkligen understryka att det inte är nån snobbism-grej från min sida. Jag hänger helt enkelt inte med riktigt.

Översättarhelena - Jag hoppas att minstingen är såpass stor att hon inte är förtvivlad över ni inte kastade er över inspelningen det första ni gjorde? För är hon nio eller så finns det risk att ni just traumatiserat henne för livet: "jaja, vi kollar på det nån gång när vi får tid gumman" ;-)

ullrika

15 februari 2009 15:29

du kände rätt. för vetduvad? Melodifestivalen är bästa tv-programmet i hela väääärlden numera. sådetså. och JUPP, najtrajder är B. särskilt _nya_ najtrajder. där dom kallar Kit för Kitt. iaf i översättningen. huvva.

Håkan (hakke)

16 februari 2009 00:12

Frågan "när exakt?" kan synas enkel, och i mitt fall är svaret lika enkelt. När ABBA framförde "Waterloo" i Sveriges Magasin inför melodifestivalen 1974. Du kanske kan tänka dig de scenkläderna i studion på den tidens Café Norrköping. Det var dessutom första gången i Sveriges Radios historia någon körde playback. Jag blev heltänd. Efter 1975 med en kamp mellan Svenne & Lotta och Björn Skifs, som vanns av Teddybjörnen Berghagen var det bara att inse att jag var fast.

Anders

16 februari 2009 13:03

Ullrika - Det är faktiskt underligt att tänka på att Knight Rider har varit "20.00 fredag kväll"-TV. När det nu känns så klockrent 04.30 på TV3. Ett konkret sätt att tänka på tidens gång om inte annat.

Hakke - Med andra ord sen strax innan jag föddes- Jesses, jag har VERKLIGEN varit ouppmärksam...

Martin

16 februari 2009 18:56

Man får se det från den ljusa sidan, snart är det rebelliskt på riktigt att våga vägra melodifestivalen. Alltid något.

Huskorset

16 februari 2009 22:24

Jag vet inte säkert när det hände, men jag är rätt säker på att det har med nyliberralismens frammarsch att göra.

Anders

16 februari 2009 23:24

Martin och HUskorset - finns det nåt uttryck i stil med "Sparka in en vidöppen dörr eftersom man har en distinkt känsla av att den är på väg att stängas igen"?

jakob

10 mars 2009 15:32

Men Ola, herrejevvlar, vad säger du...
Inte för att jag ser på skiten men låtarna är fan inte bättre nu ! Det vet jag

Anders

11 mars 2009 22:38

Jakob - vafan ni metal-killar fick ju faktiskt Lordi för några år sen. Det var hårdrock, dom sjöng det till och med i refrängen! Vad begär ni, otacksamma kräk???

Bloggblad

14 mars 2009 22:50

Jag var med under sent 60-tal när det bara inte förekom i mina kretsar att man tittade på sån skit som schlagerfestival. Jag inte ens smygtittade!!!

Och nu... tittar alla jag känner (utom min man och sonen, som framhärdar med att det är skitmusik och ointressant. Jag har svängt, tycker att det är hur kul som helst, ringer till och med och röstar. Ur led är tiden.)

Anders

14 mars 2009 23:17

Bloggblad - Det kanske är nån slags mognadsgrej då. För exakt detsamma gäller ju för mina vänner, fast vår "inte sån skit"-period inträffade under tidigt nittiotal.

Jag kollade ikväll, för övrigt. Helt okej Tv, fast jag hade inte haft magknip om jag hade missat det heller, precis.