Klockan är officiellt över fem. Klockradion vrålar oförtrutet efter en timme. Den kommer med andra ord inte att sluta.

Mord.

Notera tiden.

Den på alla sömnbristgränser dansande småbarnsfadern hade tänkt sig en hotellnatts sömn (föregående inlägg var naturligtvis ett skämt), helt obruten av vaknande Troll. Sex och en halv timme var skissen. Så mycket har jag inte sovit på flera veckor.

Tji i helvete fick jag.

Klockan fyra började klockradion i det tomma rummet intill vråla. Väggarna är papperstunna. Femtiofem minuter senare vrålar den fortfarande. Personalen har gått hem. Finns inte ens en jävla soffa på bygget som jag kommer åt. Slutar weepweepweep:et inte klockan fem, när det har gått en timme, så tar jag livet av mig. Eller nån annan.

Jag sitter med papper i öronen och mössan på. Väggarna skallrar. Det här är inte rättvist. Det här är faktiskt inte RÄTTVIST.