Trollet är dålig igen. Troligen är det reaktionen på mässling-sprutan som kommer nu, en knapp vecka senare. Hög feber, gråt och gnöl. Dessutom spydde han upp alvedonen över hela lakanen i vår säng. Inte den bästa av nätter (harvihörtdenföruteller?). Loppan vabbar idag, jag står beredd för imorgon.
Det är fan lite tufft nu. Ursinnigt mycket på jobbet, och det kommer att kräva mycket slit för att komma i fas. Dagis stängt för planeringsdag på måndag, så det är bara att kompa. Extratiden jag lägger på att läsa manus på kvällar och helger samt alla resor hit och dit kommer jag nog aldrig få igen. Samtidigt har Loppan lite för många både lämna och hämta på dagis-dagar och måste få köra flera långdagar på jobbet för att få ihop till den heltid hon ska. Och Trollet har precis börjat dagis, och skuttar från en sjukdom till nästa för närvarande. Dessutom är det mycket privat och socialt som pockar på uppmärksamhet, både roligt och sorgligt. Känns inte som att man räcker till riktigt nånstans.
Det berömda livspusslet tycks för vår del för närvarande vara på tolvhundra bitar och föreställa en kompakt molnig himmel som speglar sig i en grå sjö. Möjligen med en liten vassrugge och en roddbåt i ena hörnet.
L
19 mars 2009 19:28
Tankar när jag läser detta:
1. "Jag spolar ned LH-testerna i toaletten. Jag vill inte bli på smällen när allt kommer omkring, inte på 15 år i alla fall... då är sambon 43, det här kommer han inte gilla, han som vill bli farsa nu... men det där vardagspusslet verkar så j*vla svårt... ja, jag spolar ned alla bli-lättare-gravid-grejor på en gång innan jag hinner ångra mig!"
*scrolla lite* Enormt gullig Trollet kikar på mig från skärmen. Med bara ett öga, men effekten blir omedelbar och total ändå:
"Vad var det jag tänkte att jag skulle gå och göra nu då? Äh, det var nog ingenting viktigt."
http://ikubik.blogspot.com
Anders
19 mars 2009 21:31
L - tack för en väldigt fin kommentar. Det är givetvis så jävla fett värt det. Fast det tar man liksom för givet ibland. Skadar inte att bli påmnind om det. Och varmt välkommen hit!
http://medenkniv.bloggagratis.se
Tant Grön
20 mars 2009 09:57
Ska det va så?! Är det inte något som är fel när man sliter ut sig totalt för att få ihop barn, jobb, hem, något som liknar ett socialt umgänge??? Vad gör vi? Någon som har några tips, är desperat efter en lösning. Jag vill ha kul, inte stressa och ständigt känna mig otillräklig, slitas mellan olika måsten. Usch!
http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se
ullrika
20 mars 2009 11:18
vet du anders, precis så här kände jag idag när jag stod i badrummet och ynklade mig. Maali också sjuk som du vet.
barn, livet som förälder... ofattbart och obeskrivbart (as in fantastiskt bra!). men också... oj... jag stod där och saknade den gamla goda tiden. när jag kunde slänga mig på soffan en halv dag om jag var ledig och glo på taskiga såpor. äta glass mitt på dan. sova till tio. dricka vin en tisdagseftermiddag om vi var lediga. jag älskar min EmmaLi så det gör ont men det hindrar inte att jag blir lite nostalgisk. och tackar min stjärna för att vi inte fick barn när vi var 22. shit. vi haar ju fått ligga på soffan i tio år! nu jäklar är det dags att kavla upp ärmarna och paya igen.
skickar gulröda såna där fliktulpaner till dig och Loppan (för det är dom finaste blommor jag vet så här års) och hoppas ni finner ro att skratta tillsammans. mellan nattliga sängkräk och stressiga dagar!
mjau!
http://akirllu.blogg.se
Jössessessan
20 mars 2009 13:24
Ni har ju barn iallafall. Själv har jag denna vinter genomlidit: hårlöss, magsjuka, springmask, svinkoppor (ho ho just wait!!), barnjävelförkylningsbakterier. Av den enkla anledningen att jag är barnlös/fri och därför utnyttjas skoningslöst av alla nöjeslystna kamrater med barn som behöver passas. Genomgod och självutplånande ger inte alltid vinst. Varför dokorn?
Öhrn
20 mars 2009 15:59
Va glad att han spyr på grund av sjukdom...
Vänta tills den dagen pojken får för sig att börja nyttja alkohol och då inte på det belevade sättet som du som vuxen numera gör...
Jag kan se hur du sitter och våndas vid köksbordet när det rasslar till i låset och en fullsupen yngling obemärkt försöker smyga in på toaletten för att spy upp kvällens häxblandning.
Finns det möjlighet att köpa biljetter av regissörn´ själv måne eller skall jag behöva spöa någon av emokidzen och sno dennes skolbiljett för att få bevittna det hela? ;)
För övrigt har jag ett bra namn på min blogg om jag nu skulle orka få för mig att starta en. Jag är från Facking djävla kuk Åmål slå det om ni kan...
Bloggblad
20 mars 2009 23:04
Fast vet du, nu när jag slipper kräksbarn i sängen och VAB sen många år, har jag fyllt ut tiden med annat och står där med en full almanacka och mängder med saker att göra... fast av annan art än att ta tempen på småbarn.
Förresten, den vuxne sonen bjuder på fika i morgon... kors i taket. "Ta med en slagborr" bad han fadern... jaha. Anade att det fanns en hake... annars brukar det vara han som kommer hit när han är sugen på nåt gott att äta.
http://www.bloggblad.blogspot.com
Anders
23 mars 2009 00:16
Tant Grön - Precis sådär är det. Du ringar in det på pricken. Nån jävel har planerat proportionerna i ett västerländskt vuxenliv åt helsike fel.
Ullrika - Åh. Tack för dom blommorna! Jodå, vi hinner allt med varann mellan varven (ibland är det till och med så konkret enkelt att den ena av oss tar tag i den andra, tittar djupt i ögonen och säger "Hej. Jag ser dig.") och vi skrattar mycket. Men jösses vad en gemensam sovmorgon hade varit fint, till exempel. Eller en slapphelg framför TV:n. Återigen måste det understrykas: det är ju så FETT värt all världens offrade dokusåparepriser och biokvällar. Men man göre sig en ojänst om man låtsas som att det andra behovet inte ens finns, tror jag. Det kräver mod att erkänna att man saknar "den gamla goda tiden" ibland. Och självförtroende för att fatta att det inte gör en till en sämre förälder.
Jössessessan - Välkommen hit! Vilken grymmers vän du verkar vara! Alternativt: vilka skamlösa småbarnsföräldrar du känner.Genomgodhet tenderar, enligt min erfarenhet, att skattas lite lägre än det borde.
Grynnan - Jag ska försöka köra med det som mantra när jag sliter mitt hår framöver: "Jag skriver i alla fall bra blogg, jag skriver i alla fall bra blogg..." 10-12 tuffa år. Word och inga visor.
Öhrn - Nu jäklar tar vi en sak i taget. Han ska väl inte spy häxa på den här sidan sommaren i alla fall. Jag har dessvärre inga biljetter eller nånting med det administrativa kring föreställningen att göra (och nån regissör är jag inte heller! Han heter Rolf Sossna). Så det är nog nita en emo som gäller i så fall. Eller kolla hur dom har det med ströbiljetter och återbud. Min kvalificerade gissning är att eftersom det är skolteater så är det alltid nån eller några som inte dyker upp. Tar man sig till teatern just innnan föreställning finns säkert ströplatser.
Bloggblad - Inte är det väl själva temptagandet som tar så mycket tid precis. Är nog mest jobbet som är svårt att få ihop med dagishämtningar och prylar för närvarande. Går sällan hem med känslan av att ligga i fas.
Narnigrin - Jag fnular som en liten iller för att försöka dunka in vad som motsvarar hörnen i livspusselmetaforen. Det bör ju då vara dom bitar som är lättast att få ihop. Men vilkas är det? Här finns nåt potentiellt jävelfyndigt som jag uppenbarligen inte kommer på just nu. Jag får väl återkomma i frågan.
Huskorset - Som ju är en väldigt vacker sjö. Om än svårpusslad och oöverblickbar.
http://medenkniv.bloggagratis.se
Lotta
23 mars 2009 20:47
Det är lite konstigt, faktiskt, att man efter år av vardagsskyende plötsligt tycker att en hel veckas vardag när man jobbar på varenda dag utan avbrott, när man äter och nattar och sover och jobbar på, att detta är den största lyx man kan tänka sig...
