Vi hann precis få Trollet i säng innan vi släckte allting. Var rätt skönt att slippa göra sista blöjbytet och tandborstningen i stearinljussken. (Trollets lilla nattlampa fick förresten vara tänd, så det inte skulle vara kolsvart i hans rum.)

Som vanligt när det gäller såna här manifestationer är det lite för många som ger fan i hela grejen för att det ska kännas sådär supermäktigt att titta ut. Att Stockholms Stad bestämt sig för att inte släcka alls spelade också roll. Åt andra hållet syntes det således ingen skillnad alls över huvud taget med lampraden över gångbron och ljuset över motorvägen.

Och sen blev det, föga överraskande för dom som känner oss, te och bokläsning. Skönt, tyst och svårt mysigt. Hade det inte varit match ikväll så hade vi nog låtit lampor, TV och dator fortsatt vara släckta. Nu besegrade dock fotbollsvurmen läs - och myslusten. Loppan sitter i soffan och ger ifrån sig sammanbitna "oofff!" as we speak. Låter som portugiserna trycker på. Således: hej så länge.