Det slog mig imorse att

grå bildäckspressad snö är det fulaste jag

vet. Skönt att spika det.

Med min febriga unge i

knäet gnager ett dåligt samvete i mig

för att jag inte jobbar.

Dom här händerna skulle hamra

fram några briljanta inlägg till igår, men

vyssjade en febrig gosse istället.

Det tröttsammaste med fjortonåringar är

deras sätt att bete sig som att

deras uppmärksamhet är en jätteynnest.

Skulle vara jordnära och snärtigt!

Ändå drar det mot stjärnögd poesi. Ligger

körsbärsblomjävlar implicit i formen eller?

Världen fryser för ett ögonblick

Nollställd ser han på mig, ansiktet outgrundligt

Så ler han brett: "Pappa."

Jag dricker mitt kaffe ur

en "Världens Bästa Pappa"-mugg idag. Det finns dagar då

det hade känts mindre passande.

Fick kaffedarren på tunnelbanan på

hemvägen. Spyfärdig, kallsvettig, spattig, måste kliva av.

En bild av jobbåtervändarens orutin.